Erfarenheter och tips

Säkring av lådor och skåp

Det är ju ett känt fenomen att alla prylar i ett skåp som öppnas på lovartsidan i en båt tenderar att hamna  i knät på den som tar sig för att öppna luckan i fråga. Nina har löst detta genom att konstruera en extra inre ”lucka” av nät som nedtill är fäst under en bit trälist (typ 9x16mm) samt upptill har en rundstav som hängs upp på krokar på insidan av skottet. Nätet har köpts som tvättsäck från Heinex i Malmö, klippts till och kantats. När det inte används hålls det hoprullat med en liten bit kardborrelås. Har nu provats och fungerar utmärkt. I en del skåp har den övre rundstaven ersatts med en shockcord med sydd ögla i varje ände som hängs upp på krokar på skåpfrontens insida.

 

ntskydd-2  skyddsnr

ff

ntskydd  

Samma problem finns ju med lådor som av sig själva far ut när båten rullar kraftigt. Vi har använt  vred från HR parts som monterats på en mahognylist lika tjock som lådfronten vilket tillåter att alla lådor utom den man vill in i är låsta.

 ldls 

Compact living

Nina har konstruerat ett antal smarta lösningar för att utnyttja tillgänglig volym maximalt. En del har vi ”snott” från andra.

Här ses ex vår skräddarsydda skohängare tillverkad av storseglet till vår förförra båt, Balladen, som tar tillvara utrymmet bakom de kläder som hänger på galgar i garderoben. Ovanför klädstången har vi lagt en ribba och en chockcord tvärs över som gör att vi kan hänga två par vandrarkängor i ett annars dött utrymme.

skofrd

Under SB kojen i salongen finns ett ganska stort utrymme som vi gjort en extra våning i. I det undre finns ett antal förvaringslådor med anpassad höjd och i ”övervåningen” förvaras sjökort och div annat. På bilderna syns åxå den "stödpinne" som finns vid varje koj i salongen resp säng i akterruffen så att man kan hålla upp madrass och underlagsskiva när man behöver komma åt stuvutrymmena vilkat annars blir tungt och svårt särskilt när det rullar ute på havet.

sb-soffan  sb-soffan-3

Under den extra mellanskivan har vi placerat ett antal anpassade plastbackar vilket tillåter en betydligt mer strukturerad stuvning än om det hade varit ett enda stort utrymme.

sb-soffan-1  sb-soffan-2

 

Bakom ryggstöden döljer sig div arrangemang för att förvara pärmar med båtpapper, förbandsmaterial, sidor till sittbrunnskapell etc.

f

Vindrodret

Vi är mycket nöjda med vårt Hydrovane även om vi måste erkänna att det tar ett tag att hitta rätt balans i segelsättning och roderläge på olika bogar för att få bästa funktion. Känns tryggt att ha en extra rorsman som inte är beroende av vare sig el eller sömn. Vårt montage genom badplattformen på aktern gör det besvärligt att ta av och på roderbladet varför det fått sitta på hela tiden. Det har medfört extra påfrestning på den ”locking pin” som låser bladets rörelser vilket lett till att 2 sådana har gått tvärt av och vi har behövt rekvirera 3 nya att ha i reserv. Hydrovane ger åxå bra service och har levererat snabbt. Vi är glada att inte behöva ha en massa linor kors och tvärs till ratt och roder som pendel-servo rodren har. f

 

Iridium

Det har varit mycket diskussioner om valet av kommunikationsutrustning. VHF och SSB utan digitalt anrop är ju idag nästintill helt värdelöst i en nödsituation eftersom man sedan 2006 inte har manuell passning på de aktuella kanalerna/frekvenserna. En marin kortvågsradio med ”Röd nödknapp” för digitalt anrop kostar ca 70000 och går inte att ta med i livflotten samt kräver att man har ett LRC certifikat samt att båten fortfarande har ett fungerande elsystem. Systemet har dock andra stora fördelar som att det är anslutet till GMDSS och att man kan ha samtidig kontakt med flera stationer. Vårt val föll på en Iridium 9555 satellittelefon med en Sailor extern antenn när den används som stationär telefon i båten. Andra i OSK har dålig erfarenhet och erfarit långa väntetider på samtal, dålig uppkoppling till satelliter och tom gått så långt att man krävt att köpet skall gå tillbaka till förmån för en 3 ggr så dyr Inmarsat telefon.

Vi är av en annan uppfattning. Vi har provat den ett flertal ggr under överseglingarna utan anslutning till den externa antennen och har aldrig haft några som helst problem med samtal till anhöriga eller MRCC Göteborg som vi haft flera kontrollsamtal till. Vid navigationsbordet, i grab-bagen och i livflotten har vi inplastad lista med telefonnummer till de MRCC´n som finns längs vår rutt och om man bara lyckas hålla telefonen torr så har man en välfungerande mobil kommunikationsmöjlighet även i livflotten. Efter samtalen med MRCC Gbg så kan man nog säga att det räcker med att ha deras nummer eftersom de efter samtal kan kontakta närmaste räddningsenhet. Vi har dubbla vattentäta påsar att stoppa den i och ett extra batteri att ta med om vi måste lämna båten. Varken marin kortvågsradio eller Inmarsat, som hittills inte finns i mobilt utförande, klarar de uppgifterna.

f

Reservdelar/båtprylar

Vi har skaffat oss många erfarenheter inom detta område som kan sammanfattas med att vi hittills, trots ivrigt sökande, inte hittat nån motsvarighet till Erlandssons, Hjertmans, Sea Sea eller Watski så rådet blir; lägg ner tid och energi på att redan före avsegling ha ett väl genomtänkt  förråd av reservdelar. Alt är förstås att tålmodigt invänta leverans via post eller med anhöriga och vänner som kommer på besök.

 

Linavskärare

Vi hade tänkt montera en sådan men det var för lite plats på axeln mellan genomföringen och propellern för att tillåta både axelanod och avskärare så valet föll på anoden. Vi har (peppar-peppar) klarat oss hittills från tampar och annat i propellern men flera av kompisbåtarna från OSK har haft incidenter som nödvändiggjort dyk mitt ute i havet för att skära loss div skräp-. En av båtarna har drabbats 3 ggr  och längs vissa delar av resa har det varit mycket tätt mellan fiskeredskapen och dessutom mycket dålig sikt – så vår reflektion är att det kanske hade varit bättre att prioritera avskäraren och rådet till andra seglare blir nog att sätta upp den prylen ganska högt på prioriteringslistan.

 

Bimini

Det sved lite i plånboken men vi delar andras erfarenhet att detta nog är en av de bättre investeringarna räknat med våra behov from La Coruna. Alltid uppe när vi ligger i hamn och ger bra skydd för fr a sol men även lite regn.

 

Sittbräda

Vi har tagit efter Lindisfarne och lagt en bräda tvärs över sittbrunnen som ansluter i överkant till den nedre halvan av nedgångsluckan. Brädan blir en bra bänk för den som har vakt och vill sitta bekvämt och se rakt förut. Man kan då dra igen nedgångsluckan och på så sätt få en liten ”bordsyta” att luta sig emot eller ha som fika- eller skrivbord. Luckhalvan har vi alltid på under översegling för att minska öppningens storlek om vi skulle få sjö som bryter in i sittbrunnen.

 

Sjökort

Vi har ju Max Sea/C-map på laptop och en enkel Garminplotter som bas. Vi köpte en uppsättning begagnade papperskort, många som svartvita kopior, som back-up. Så här i efterhand får man, åtminstone om man är lite skumögd som jag (Pär), säga att det krävs extra fokus för att känna sig säker på vad man ser på dessa svart-vita kort. Av den anledningen inköptes nyare Imray kort i färg när möjlighet fanns och det var in te särskilt ofta. Det var anmärkningsvärt svårt att få tag på sjökort, pilotböcker på engelska liksom båtprylar generellt så läxan blir att noggrant planera vilka kort man vill ha med sig och skaffa dem hemma i Sverige innan man avseglar.

 

Sjökojer

Vi har ordnat med traditionella sjökojer i salongen men har aldrig använt dom. I akterruffen har vi lagt i en iskarvningsskiva mellan kojerna som gör att man kan ligga på tvären. Amiralen kvartar gärna på tvären i akterruffen när hon har frivakt medan skepparen brukar ligga i salongskojen på läsidan och utan sjökojsduk.

 

Gaspåfyllning

Nya EU regler har gjort att man kan fylla våra vanliga P6 flaskor endast i Portugal. I praktiken innebär det att man s sm måste skaffa adaptrar till de system som är vanliga på dessa breddgrader. Vi inhandlade såna på Fogas i Stockholm redan innan vi stack och räknar med att de kommer till användning inom ett par månader.

Tillägg/kommentar 5/2 2012:

Vi hade hört mycket om bekymmer med att få tag i gas till våra två P6 or. Inhandlade adapters till alla olika system hos Fogas. På Teneriffa före Atlantöverfarten köpte jag för säkerhets skull en 3 kg Campinggasflaska med regulator. Flaskan står sen dess surrad på badplattformen under en hink, oanvänd. Vi hade dessutom med oss 2 st 2 kg AGA hemifrån som heller aldrig använts. Första gången vi fyllde var i Leixos utanför Porto, andra gången Mindelo på Cap Verde och 3e i Clifton Union Island. Denna säsong har vi fyllt i Port Louis Marina på Grenada. Inte vid något av dessa tillfällen har adaptrarna behövts. En intressant iakttagelse är att flaskans vikt efter påfyllning kan variera indikerande att man medvetet eller pga olika teknik inte alltid fyller helt fullt. På Union Island, där en boatboy erbjöd sig att hjälpa till, var skillnaden påtaglig. Det är åxå här som andra båtar tror sig ha fått mycket vatten i dieseln när de tankat från boatboysens tunnor. Så se upp!!

 

El

När man ligger i marina är det ju inget problem eftersom det ju sgs alltid finna el. Det gör att man då åxå kan spara på gas genom att använda 220 V vattenkokare och en liten elplatta för matlagning i st för gasspisen. Vi har dragit för ett extra uttag för elplattan som sitter i ett av pentryskåpen.

Under segling eller ankring så har faktiskt vindgeneratorn och solcellerna hittills räckt till trots kylskåp som skall funka i 25-30 graders utetemperatur och ganska flitigt användande av autopilot.

Tillägg/kommentar 5/2 2012:

år fina Victronladdare har packat ihop ca 3 mån efter att garantin gått ut. Vi har beslutat att ta med den hem och se vad Teknoservice kan göra åt saken. Nu är det dock så att vi ligger på svaj 95 % av tiden och då har man ingen nytta av en 220 volta laddare. Däremot är v år erfarenhet att man är beroende av fr a en välfungerande vindgenerator alt en rejäl uppsättning solcelller. Vårt system med AirBreeze och 2x65W solceller har när vi legat på svaj fungerat utmärkt. När man ligger i lä i en marina är inte laddningen tillräcklig. Även under atlantöverfarten med länsvindar i 14 dar hade vi tillräckligt med el från detta system.

Valet av vindgenerator diksuteras ofta livligt. Vikt, hur mycket den laddar och inte minst ljudnivån är av intresse. Vi är, utan möjlighet att jämföra med andra, nöjda med AirBreeze ur alla dessa aspekter. När vi köpte stolpen den är monterad på hos NOA fick vi tipset att fylla röret med bubbelplast för att minska resonansen. Vi la åxå en gummipackning mellan stolpens fästplatta och beslaget på akterspegeln för att minimera överföring av vibrationer. Visst låter den, det viner och tjuter lite med varierande styrka beroende på vinden, men vi sover gott för det mesta trots att vi ligger i akterruffen direkt under vindgeneratorn. Vi har den på dygnet runt, nån enstaka natt med mycket varierande vindstyrka har vi vaknat och stängt av vindgeneratorn.