1-2/7 Treis-Karden, Mosel

 

 

Sen ett tag är det bestämt att Åsa ska lämna oss ska ta tåget till flyget i Köln från Treis. Ska vara en ganska stor marina och vi förväntade oss inga större problem med plats. Men det var inte så lätt. Vi la oss på en helt tom bryggnock. Receptionisten var dock stenhård, där fick vi inte ligga, den var bokad sen september och båten skulle ha kommit redan dagen innan men uteblivit. Det fanns ett par tomma platser till men ingen som vi fick ta då båtar väntades tillbaka. Örebrobåten Hannah låg utanpå en privatbrygga mittemot i kanalen och de fick utgöra reserv om vi inte kunde vara kvar. Efter att ha flyttat och förtöjt om 4 ggr och ha gjort hamnkaptenens jobb dvs gått runt och kolla hur de olika båtarnas planer var och fr a om de låg på rätt plats hittade vi en lösning som tillät oss bo där 2 nätter precis vad vi behövde för att Åsa skulle kunna ta flyget. Bengt och Solweig körde oss i sin husbil till stationen som låg ca 3 km bort så att Åsa kunde kolla tågtider och köpa biljett. Inte heller en sån sak var så lätt att få till. På stationerna var alla biljettluckor fördragna och stängda, de som brukade sitta där är väl arbetslösa medan vi resenärer gör deras jobb via internet.  Turligt nog fanns där en turistinformation som hjälpte till.

 

Den 2 juli hade vi sovmorgon och Åsa hade packat klart. Det var jätteskönt att Bengt ännu en gång ryckte ut och erbjöd skjuts till station med packning och allt. Vädret har ju varit extremt varmt/hett sen en längre tid och denna dag var inget undantag med klarblå himmel stekande sol och runt 35 grader. Det var hur skönt som helst att åka luftkonditionerad husbil och att slippa släpa i den extrema sommarhettan!! …och vilka kompisar man får när man långseglar!!!

Vi kommer att sakna Åsa, hon smälter verkligen in och är bara helt kul att ha med sig om det så rör sig om jobbiga slussningar i Europa, hårt jobb i Sörmlandsskogarna eller skidåkning i Jämtland.

 

// //