15 sept Hemma

Details

Published on Wednesday, 14 September 2011 22:49

30/4 – Hemma

Nu skall vi försöka hitta en bra lösning på hur man skall leva hemma i Sverige som fri pensionär. Vi har till att börja med en del att ta igen med Erik & Co som vi alltid längtar efter. Vi ser fram emot att få vara nära dom under sommaren. Sen har vi en massa gräsmattor och rabatter som det växer ogräs i som vi, även om det inte är nån favoritsysselsättning, måste ägna oss åt. Snickra och bygga står åxå på ”att göra” listan i ö är inget planerat, vi tar dagarna som de kommer.

Nånting som vi ser mycket fram emot är att snart träffa våra seglarvänner på Septima. Solea. Palmina och Salt som alla kommer att vara hemma i sommar.

Vi skall ta med oss en del väl valda nyinköpta prylar tillbaks till båten. Bl a skall vi besöka Öppna Varv på Orust i augusti , på Hallberg Rassy varvet brukar man alltid hitta nån ”nödvändig” pryl att lägga ut pengar på. Den 30/11 går flyget tillbaks till Grenada och Osophine. Skall bli spännande att komma tillbaka och vi hoppas att förvaringen över orkansäsongen skall vara lika komplikationsfri som vår resa varit hittills.

 

3 sept

 

Ovanstående skrev vi strax efter hemkomsten i början på maj men vi har inte fått ändan ur vagnen och lägga in det på hemsidan förrän nu. Helt symtomatiskt därför att vi har verkligen haft full snurr sen vi kom hem så det har inte hunnits med att sitta framför datorn. Dessutom har vi för det mesta vistats i skog och fjäll där vi har extremt dålig, i princip obefintlig, kontakt med internet, bara som en förklaring.

Högsta prioritet hade förstås Erik & Co dvs barnbarnet med föräldrar som vi har fått tillbringa mycket tid med. Sedan Pelle och Laila, våra äldsta gemensamma kompisar sen 42 år, hade levererat vår bil från förvaringen hos dem, nytvättad och nybesiktigad, drog vi upp till vårt lilla hus i Tångböle i Jämtland. Här fick vi faktiskt åka lite skidor, nåt som åtminstone Pär längtat efter. Liftarna i Åre var stängda sen Valborg men det låg snö kvar på Getryggen och Snasen som vanligt. Vi åkte upp med bilen till Storulvån och gick sen med våra randonne-skidor upp på Getryggen och fick sen fin utförsåkning tillbaks i ensamt majestät, ingen trängsel där inte. Vi var åxå tvungna att ta ställning till ett i 20 år diskuterat tillbygge på huset som förvisso är mycket funktionellt och fint men som är pytte- litet. Eftersom det var en typisk ”nu eller aldrig” fråga så beslutade vi att faktiskt dra igång det projektet med den av Janne på Solea utlovade hjälpen. Ja detta är ett ex på hur seglarlivet faktiskt fått sin fortsättning fast båtarna ligger kvar i Västindien. Byggprojektet har inneburit flera sejourer i Jämtland och att vi bl a har kunnat inviga Erik i fjälltältandets mysterier.

 

Den 17 maj gjorde vi vår första randonne tur upp på Getryggen. Första biten alternerande barmark och snö sen är man uppe på sammanhängande snö. Solen sken och det var en fantastisk vårdag på fjället.

 

Efter kort fikapaus var det dags att göra sig redo för nerfärd.

 

I augusti hade vi med oss Erik och slog upp fjälltältet invid jokken som rinner förbi Storulvåns fjällstation. Under eftermiddan hann vi med lite bärplockning. Moder natur bjöd på hjortron, blåbär och fjällkantareller.

 

Innan sängdags ville Erik köra lite sällskapsspel inne i tältet. Innan vi drog till fjälls hade vi firat hans 9 årsdag hemma hos Erik& Co på Gärdet. Här med mormor och farmor.

 

Miin gamla fiske och klätterkompis Hasse Eriksson bjöd in oss till fiske på Ånnsjön. Här väntar vi på att dimman skall lätta den morgonen när vi skulle vittja näten. I första  nätet hade en fågel trasslat in sig men Hasse och Erik kunde med gemensamma krafter rädda den.

 

 De här fina öringarna och rödingarna skickade Hasse med oss hem.

Vi har haft trevliga möten med Bengt och Solveig på Vagabond, Janne och Lisa på Sally Ruth, Claes och Jaja på Septima, Sune och Margareta på Palmina samt Janne och Barbro på Solea. Med Sune och Margareta provade vi för första gången på down-hill med mountainbike uppe på Åreskutan. Skithäftigt men farligt farligt vi körde en hel dag och klarade oss helskinnade. Vi har varit hos Septima på Tynningö och fiskat strömming.

 

Förmiddagsfika med Solveig och Bengt /Vagabond resp middag med Lisa och Janne /Sally Ruth på Jakobsdal.

 

Nina på väg upp i liften med sin down-hill cykel. Cykelgänget (Jan Carlsson klätterpolare och fd fysiolog från KI, Sune och Margareta/Palmina samt Nina klara att sitta upp och köra nerför Åreskutan.

 

"Elderly people" utklädda till down-hill åkare samlar sig inför åket nerför Hummeln. Lite vin före middan med Claes och Jaja/Septima på Nösundsgården där vi bodde under Öppna Varv,

 

Förra helgen var vi på Öppet Varv på Orust med Septima. Lika trevligt som vanligt trots bistra tider för båttillverkarna. Hallberg-Rassy varvet med den service som ex Erik Segerlind och David Bourne bland många andra ger oss ägare av äldre HR båtar är helt fantastisk, man är generösa, tar sig alltid tid att svara på frågor fixa fram gamla ritningar och om det inte finns några så levererar de egna skisser efter att ha intervjuat de som var med på den tiden när våra båtar tillverkades. Detta är verkligen en viktig trygghetsfaktor när man är långt hemifrån och det är svårt med reservdelar och proffshjälp. Däremot blev det ”billigt” pga att vi kunde konstatera att vi var ganska välförsedda på prylfronten, inte att undra på egentligen med tanke på all tid och pengar vi la ner på sånt innan vi stack. Vi har åxå hunnit med flera veckor på Jakobsdal i Sörmland där vi fixat och målat men åxå gjort fina båtutflykter och även fiskat på Båven med vår lilla snurra.

 

Utflykt med "Pärlan" på Båven. Den Sörmländska naturen är jättefin och Båven är stor och flikig och erbjuder intressanta naturupplevelser utan den trängsel som finns i skärgården,

Det finns gott om abborre, gös och gädda. Åsa rensar en nätfångst i köket på Jakobsdal.

 

Hur gick det med gräsmattorna, rabatterna då? Jo det var faktiskt ganska så kul och fr a rogivande nu när man har TID. Det kan nog beskrivas som en hisnande känsla att helt fritt kunna disponera sin tid. Skulle titta i en almanacka häromdan och hittade ingen färskare än 2009 i mina gömmor. Det talar sitt tydliga språk. Numer är det oftast ”känslan”, vädret och i viss mån olika egeninitierade projekt som ”styr” och dagarna, veckorna och månaderna fylls mycket snabbt med olika aktiviteter och möten. Den 25/9 kommer Janne på Solea med vår tillbyggnad till Tångböle. Inom 7-10 dar är kåken rest och under tak. Vi inreder själva ”så länge det är kul”, resten tar vi nästa år. Har vi tur blir vi kvar så länge så att snön kommer och några liftar och nerfarter i Åre kan öppna. Vore en riktig höjdare att få till lite mer skidåkning innan vi drar tillbaks till den tropiska värmen.

 

Amiralen bestämmer även på landbacken. Här är det Ragnar Jämting som får sina order.

Janne/Solea och hans brorsa Bengt i gropen som skall bli grund. Vi var mycket imponerade över deras yrkesskicklighet - det är en njutning att se proffs jobba.

 

Janne hugger i sten. Nina bjuder bygggänget på fika på "bron".

 

T vä Nina och Erik inspekterar den färdiga grunden.

T hö en klassisk bild från Spice Island Marine där Osophine ligger-en bild som vi hoppas slippa uppleva. Den är tagen efter orkanen "Ivan" 2004 som utöver att den slog ut 90% av Grenadas huvudnäring, muskotodling, förorsakade detta plockepinn av 250 totalförstörda segelbåtar som låg upplagda på varvet. Vårt försäkringsbolag Pantenius har fått beröm för sitt handläggande av skadorna hos sina kunder men det gäller att villkoren är uppfyllda.

 

Den 29/11 flyger vi tillbaks till Osophine och vi hoppas att orkanerna har skonat Grenada och att råttor och termiter har skonat Osophine. Sjösättning är bokad till den 9/12 med påmastning samma dag. Vi räknar sen med att behöva ytterligare ett par dar för ankar i Prickly Bay innan vi är klara att segla. Vår nuvarande plan är att gå norrut för att se resten av Caribien, kanske ta oss upp mot Puerti Rico. Alternativen sedan är antingen att ta henne tillbaks över Atlanten och troligen ner till Medelhavet nästa sommar eller att segla tillbaks till Grenada för ytterligare en säsong i Caribien vilket innebär att Osophine kommer österut först 2013 men detta har vi inte några bestämda uppfattningar om ännu.

Just nu håller vi på med att skriva ”att göra” och ”att köpa” listor inför återresan. De tillåtna kilona kommer att utnyttjas till sista grammet. Sommarkläderna tvättas och viks ihop i fina högar och läggs in i vårt skåp för båtpackning nere i källaren. Känns ganska idealiskt att ha haft 7 månader hemma under ”bästa tid” och sen dra ner till den tropiska övärlden och vara där 4-5 månader under den lite tuffare delen av vintern och sen komma hem igen lagom till sista svängarna på vårskidåkningen. Vi känner stor ödmjukhet och tacksamhet över att vi fått vara friska och får leva så här.

• < Prev
• Next >