8-12/9 Atlanten
Det tog 2 dar att återuppta båtlivet. Vi bunkrar båten med färskvaror för 5 dagar. Egentligen har vi så vi klarar 2-3 veckor med mat i form av konserver. Vi har förstås även kollat väder filer flera gånger och pratat med Anna Eronn och prognosen är mkt bra med stabil vind från N/NO 5-10 m/s , som beror på ett stabilt högtryck över Azorerna. Vi checkar ut från Cascais och lägger kurs mot Porto Santo vid 10.30 tiden. Vår plan är att hinna ta oss igenom alla fiskeredskap och trafikdelningszonerna före mörkrets inbrott och med en beräknad fart på i snitt knappt 5 knop skulle vi kunna vara framme i gryningen på söndag 12/9, dvs efter 4,5 dygn. Från början sätter vi fullt segel-ställ men redan på eftermiddagen dag 1 är det dags för ett rev i storen och till natten tar vi ner storen helt och gör i snitt 5,5 knop i en fin slör/länsbog för bara genua. Under hela seglingen har vi sen jämn slörvind mellan 8 och 12 m/s, och en sjö som gav lite rullning men i det stora hela var uthärdlig. Ren ”propagandasegling” med sol och varmt på dagarna och kolsvart, men med en helt fantastisk stjärnhimmel, på nätterna. Himlavalvet med alla stjärnor ser helt annorlunda ut så här långt söderut och mitt på havet. En natt såg det ut som ”Karlavagnen ”åkte på havsytan istället för att synas högt upp på himlen. Nätterna börjar nu bli ganska långa med mörker från ca 9 till 7.30. Ca 40 sjömil ifrån målet, när vi skulle sätta Maderias gästflaggan ser vi plötsligt vattenkaskaden från en val på ca 150 m avstånd. Så nu har vi i alla fall sett skymten av vår första val. Avståndet kändes lagom och betryggande valarna kan ju annars vara ganska närgångna när de tror att de hittat en ny kompis. Så här långt ut syns allt färre fartyg och vi har endast siktat en enda segelbåt på den här överfarten. Vi delar upp dygnet 4 timmarsvakter. En vilar och en är i tjänst som vakthavande. Ibland kan det vara svårt att vila om båten gungar eller rullar kraftigt, för då slängs man omkring i kojen och vaknar i ett kör. Då är man ganska trött när man stiger upp för sin vakt. Det är ungefär som att vara jour. Det är bara upp och hoppa oavsett hur trött man är. Oceanerna är stora och det är oändliga massor av vatten som rör sig över den här 4-5000 meter djupa Atlanten och vattnet här är obeskrivligt blått. .
f f
Add comment
// //
|
40 senaste loggarna
|