Puerto Mogan 27/11 2010

Details

Published on Saturday, 27 November 2010 15:31

Vi är kvar i Puerto Mogan och kommer att stanna i ytterligare ett par veckor. Anledningen är att Pärs besvär från den grå starren nu börjar bli ohållbar. Det är särskilt besvärligt i vissa belysningar som ex i mörker och då man behöver titta på en navigatorskärm; avståndsbedömningen blir dålig och försvårar ”mekande” och vid bilkörning krävs extra uppmärksamhet på sånt som kommer från vänster. Han har beslutat att göra slag i saken och låta operera sig snarast.

 Vi stortrivs i Mogan, som har allt man begära. Trevliga krogar, extremt vackert väder, lagom mycket turism och närheten till trevliga vandringsleder. Detta har medfört att många seglare har vuxit fast i hamnen och bor i sina segelbåtar permanent eller halvårsvis. Är man båtälskare är det troligen både billigare och roligare att bo så istället för att köpa eller hyra lägenhet i Mogan. Vi har träffat flera jättetrevliga par som i sina bästa år (60 +) permanentat sitt båtliv här efter avslutade långseglingar.

Under vår vistelse här har vi också haft efterlängtade och uppskattade besök från Sverige. Först Åsa som stannade en vecka för välbehövlig vila och vistelse i solen. Vi ”turistade” på vackra Gran Canaria, på platser  dit turister sällan kommer. Det innebär att man lämnar stränderna och åker upp bland dom spektakulära bergen. Vi vandrade, åt lunch i genuina byar och levde bryggliv på kvällarna. Åsa åkte hem solbränd och utvilad. Därefter stötte vi ihop med Maria Bringland som är läkare på ortopedkliniken och är en före detta arbetskamrat med Nina. Hon strövade omkring i solen tillsammans med sin man här i Mogan. Det blev ett glatt återseende. Vi åt lunch ombord och pratade i några timmar. På kvällen samma dag kom Göran Lundberg, som är före detta arbetskamrat med Pär, tillsammans med sin glada fina familj och spenderade kvällen ombord med oss och åt middag. Vi  har således blivit uppdaterade vad som är på gång på våra tidigare arbetsplatser.

Nedan: Vandring på gamla åsnestigar med Åsa mellan Mogan och Veneguera. Solbrända och glada syrror. 

Ett uppskattat besök av Maria Bringman, arbetskamrat med Nina från Ortopedop, och hennes man som vi hade en trevlig lunch tillsammans med.

 Vi hade en riktig Karolinskadag den dan med Göran Lundberg, kärlkirurg och jobbarkompis med Pär, med sin fina familj på middag. Nedan har Lunbergarna (Göran och Carina) bemannat båten och de fina brorsorna (Paul, Petter och Hugo) stoppar i sig pizza.

Ett annat uppskattat besök var att Anne Hammick författare till flera av seglare flitigt använda Pilot books bl a" Atlantic Islands" och "Atlantic crossing". Hon har själv gått atlanten flera ggr bl a deltog redan på 60 talet i första double-handed transatlantic race med sin syster som första och enda kvinnliga besättning i såna sammanhang. Hon bor kvar på sin båt i Falmouth och skriver mycket åt bla Imray som är ett stort nautiskt förlag. Vi träffade henne på Madeira och hon reviderar nu sin pilot bl a genom att hålla kontakt med såna som oss för att få uppdateringar om vad som är bra och dåligt i de olika hamnarna.

Vi har åxå vårdat vår Osophine litegrann bl a tog vi upp henne en dag med hjälp av fiskarna som driver varvet. Man hyr deras travel-lift. Vi bytte anoder, gjorde ren propellern som närmast var som en boll av all beväxning och smorde upp den samt putsade och fixade lite här och där innan hon återgick till sitt rätta element.

Vi har ofta diskuterat ”Kanarieöarna” som i folkörat, på goda grunder,  klingar massturism och överexploatering. Men det finns oändligt mycket vackert och intressant utanför de värsta turiststråken, dvs mindre än 15 min bil från ex Mogan. Naturen är fantastiskt vacker och stora delar av bergsområdena på Gran Canaria är mycket dramatiska och bilfärden på extremt krokiga och branta småvägar ger rejält med fjärilar i magen. Vi vill gärna jämföra med våra tidigare upplevelser av vandring på Hawaii öarna och i Grand Canyon och för oss är de klart jämförbara och minst lika imponerande. Dessutom är människorna här vänliga och hjälpsamma , synd att ens spanska är nästan obefintlig. Sen är ju massturismen i sig ett intressant naturfenomen.

Maspalomas, som är ett typiskt mål för ”massturisterna”,  är ett flera kvadratkilometer stort område med en filial till Sahara öknen med riktiga sanddyner och det intressanta är att denna udde av öken är sand som i den ofta förekommande östliga vinden ”sciroccon”  blåser över havet från Sahara och lägger sig just här. I det flera kilomter långa strandbrynet vandrar ett lemmeltåg av tiotusentals små människor, soltörstande turister, som av nån stark inre drift söker solen och värmen och dessutom gärna gör det i en stundtals hänsynslös nakenhet. Här kan man se alla modeller och årgångar på nakna kroppar och olika kroppsdelar antingen stå eller ligga och bara exponera sig för solen och omgivningen eller spela boule, beachvolley eller strandpingis. Gissa om det skumpar och hoppar och man kan lätt drabbas av att utsikten plötsligt blir en ändalykt med dithörande hemorojder när nån behöver böja sig ner och plocka upp en missad boll framför din näsa.

Vår plan för den närmaste tiden är att Pär är tillbaks 4/12, vi seglar över till Las Galetas på Teneriffa ett par dar senare och tillbringar uppemot en vecka runt den ön. Kring den 15/12 kommer Magnus Mossfeldt som förstärker Osophines besättning ner till oss i Las Galetas och vi avseglar därefter över till La Gomera över ett av de valrikaste områdena i världen. Efter att ha besett Gomera och bunkrat för 3 personers behov under 3-4 veckor plus reserv för nästan lika lång tid så är planen att vi seglar mot Cap Verde. Tidsmässigt innebär detta att vi nog kommer att fira jul på havet och kanske nyår i Marinan i Mindelo på Sao Vicente i Cap Verde gruppen. Sen blir det atlantöverfart första veckorna på 2011 och troligen uppläggning av båten på Trinidad eller Grenada och hemfärd april/maj. Allt under förutsättningen att det funkar med Pärs öga och att vädret är segelbart.  

I skrivande stund 15.30 lördag 27/11 är det fortfarande 2,5 dygn efter op rejält mjölkigt i det vä ögat och synen sämre än innan op men entusiasterna på Capios Medocular som fick förtroendet att sätta kniven i ögat (vilket faktiskt inte var nån trevlig erfarenhet) säger att det skall försvinna s sm. Just nu är det åxå ganska busigt på atlanten med flera lågtryck och kulingvindar även SV om Kanarieöarna som ger motvind och hög sjö i stället för medvind och lagom vågor. Vi hoppas på bättre syn och att vädret stabiliseras så att passadvindarna kan etablera sig i lugn och ro.

Vi håller sakta men säkert på att komplettera med ”Bilder” så kika även där då och då!!! Just nu är det Lanzarotebilder på G.

• < Prev
• Next >