25/6 Thionville
Siktar på att ligga mitt inne i stan på ett ”Halte fluviale” dvs pontonbrygga där man får ligga gratis men utan service och ofta utsatt för svall från flodtrafiken. Den här hade tom 2 kraftiga y-bommar på var sida men den enda som var ledig var för grund. Vi lägger oss ytterst längs pontonen på en plats som troligen är avsedd för större turistbåtar men det finns inga skyltar om det så vi tar för oss! Promenad på stan vars centrum var mycket inbjudande och trevligt. Nåt annat vi minns var 2 sura holländare som låg på samma ponton med var sin stor motorbåt. Riktiga surkart som inte ens hälsade!! Vi kan här åxå konstatera att vår ”Vignette”, dvs biljett för att få köra på de Franska kanalerna, går ut först 2/7 så vi hinner ut ur Frankrike med ett par dars marginal innan det blir dags att köpa en ny. Måste säga att priset för 1 måmads kanalfärd här är extremt billigt. Göta Kanal inkl Göta Älv gick på runt 6000:- förs oss när vi gjorde den senast 2004, säkert lite dyrare idag och tog max 10 dar. Kanaler och slussar i Tyskland som väntar framöver är helt gratis.
Add new comment
24/6 Pont a Mouson Marina, Moselle
Ganska ny och välordnad marina och som nästan alltid kombinerad med en jättecamping med fr a husbilar som verkar vara det mest trendiga bland Europas ”gråsuggor”. Hur många och långa camping och uppställningsplatser som helst ser vi längs stränderna. På många håll verkar det som om husvagnen blivit permanent sommarboende med egen anlagd brygga och planteringar. Stan är känd för ett kloster och ett Papier Mache museum men bägge är stängda när vi via cykel beser stan, kanske tur det? Stan verkade annars ganska trevlig. 23/6 Toul/Verdun, Canal Marne au Rhin
Hämtar bilen prick 8 och har sen en fin bilresa genom en vacker och till synes mycket bördig Fransk landsbygd. Har som vanligt med oss vår enkla bil-GPS av märket Tom-Tom. En för oss numer helt oumbärlig pryl när man är ute och kör bil, särskilt utomlands. Blev trots den en liten omväg inne i Verdun när vi skulle hitta startpunkten för våra historiska upplevelser. Började med ett besök i ett av de stora underjordiska högkvarteren. 7 km tunnel som man nu kunde uppleva en del av med ett litet turisttåg som tog oss igenom en utsällning som, liksom det mesta här, påminde om krigets fasor och bakomliggande helt obegripliga mänskliga dumheter. Tänk vad dåliga ledare kan åstadkomma inte bara inom sjukvården utan även i större sammanhang som ex i politiken. Efter högkvarteret begav vi oss till D..r där man kan bese en groteskt stor begravningsplats med vita kors i långa rader samt ett enormt monument över alla stupade. Det kallas för ett ”Ostuarium” därför att det innehåller skelettrester efter ca 160000 icke identifierade och stupade soldater. Man kunde kika in genom gluggar och se högar av skelettdelar sorterade i lårben, skallar etc etc. Alla dessa monument glorifierar ”hjältarna och martyrerna”, men man kan lätt undra om grabbarna som tvingades sätta livet till verkligen upplevde det så. Jag tror de var skitskraja och längtade hem till sina morsor och fästmör. När man fördjupar sig likte i krigets bakgrund så kan man inte sluta förundras över hur otroligt korkade och vansinniga militära beslut som låg bakom katastrofen. Tänk om världen kunde klara sig utan militärer och krig!!? Eftertänksamma körde sen tillbaks till Osophine och laddade för en ny dag på kanalerna. 22-23/6 Toul, Canal Marne au Rhin
Sticker från Maron redan 0645. Hänger på en pråm som ger ett intryck av att inte ha full längd dvs fyller ut hela slussen. Vi får precis plats att lägga oss efter honom i bägge slussarna ner till Marne-Rhin kanalen där vi tar av från Moselle och kör 3 uppåtslussar in till marinan Port de France i Toul. På vägen in möter vi Örebrobåten Hanna med kompisarna Kerstin och Tommy, tyvärr missade vi ett rendez-vous med bara en dags marginal, kanske hinner vi ikapp längre norrut. Nu blir det tvätt och storstädning. Stan beskrivs med ganska mycket superlativer i vår kanalguide. Vårt intryck efter en dag här är dock att det är lite överdrivet. Ganska lugn, nästan känsla av folktom stad. Den medeltida kärnan är lite svår att identifiera men de har en enorm katedral som redan på 1300 talet var kloster. Man kan inte låta bli att undra över varför man snott fattiga bönder på skatt för att uppföra såna enorma kåkar till en av mänsklighetens många gudar. Är det för att utöva makt och att människan ska känna sin litenhet eller är det för att ”bjuda” den fattiga bonden på möjligheten att känna att det finns ett lite lyxigare liv än det han är van vid och kanske få nåt att se fram emot?? Den här kåken lär ha tagit runt 400 bast att bygga-sic!! Fanns det inte viktigare saker att lägga ner arbete och pengar på - nä uppenbarligen inte??? Innan dagen är slut har vi redan bestämt oss för vad vi ska göra imorgon. Behovet av en slussfri dag är enormt hos oss alla tre. Vi har hittat ett ”Garage” som hyr ut bilar (billigare än Eurocar, Avis och de andra) och som ligger mycket lättillgängligt från marinan. Där hämtar vi en bil imorgonbitti och gör sen en dagsutflykt till Verdun för att förundras över en annan av mänsklighetens stora dumheter 1:a Världskriget och slaget vid Verdun där 700 000 unga grabbar miste livet!!?? 21/6 Maron, Moselle
Lämnar Charmes prick kl 9 då slussarna öppnar som vanligt. Regn. Målet var att åtminstone köra 14 slussar ner till Richardmenil som i princip är slutstation på Canal Vosges för oss som går norrut. Men som vanligt så kör vi lite hårdare än beräknat och fortsätter ner till Neuves – Maison där man definitivt ute på floden Mosel, och får lämna tillbaks signaldosan som vi använt för att öppna slussarna i C de Vosges. Kollar med slussvakten om vi möjligen kan gå ända ner till Toul men får avslag, det är söndag och fritidsbåter får inte slussa efter kl 18. Omgivningen är här plötsligt annorlunda, som i ett trollsslag lämnar vi pastoralerna och hamnar i en bred flod med stora transportpråmar och industrier längs kanterna. Vi hamnar i Maron på en förtöjningsbrygga modell flytponton som faktsikt var ok med 4 m vatten under kölen. Stor pråm passerar och svallet märktes knappt. Ska försöka sammanfatta upplevelserna, utöver själva slussandet och motorbåtsåkandet, sen vi lämnade Port St Louis. Mycket lite båtar i farten. Vi har i snitt mött kanske 3 båtar per dag. Vi har slussat med annan båt kanske 5 av de hittills gjorda 143 slussarna annars helt ensamma i slussarna vilket i och för sig varit riktigt skönt och underlättat. Vi har mött 1 svensk segelbåt på väg söderut annars inga blå-gula flaggor. Naturupplevelser har vi åxå med oss i bagaget. Mycket bäver längs kanalstränderna liksom häger. Massor av fågel. Svanar, enorma flockar med kajor, rovfågel. Vi fick uppleva hur en stor rovfågel flög tvärs över kanalen bara ett par meter framför båten och slog ett byte alldeles i strandkantens vegetation. Bävrar simmar kors och tvärs över kanalen. På stränderna står med viss regelbundenhet folk som fiskar med spö. 98 % är män med alltifrån 1 spö till de som har hela tältläger med rader av fina fiskespön uppsatta i speciella ställningar längs stränderna. Ibland uppstår en smärre intressekonflikt då vi tvingas gå ganska nära deras redskap och man kan registrera en del aggressiva kommentarer. Vid ett tillfälle stod ett gäng gubbar på stranden och vinkade med olika gester, är det kanalpolisen som kollar fart o/e nykterhet ?, nej det är VNFgubbar som har en dykare i vattnet utan att använda internationell varningsflagg – farligt!! Vi har passerat massor av små och stora orter med en gemensam historisk nämnare och tyvärr är temat krig. Den ena knasbollen efter den andra har gjort erövringar, byggt fortifikationer och slagit ihjäl folk. En av de mest framstående var Cesar och hans romare. Vi har hoppat över en rad museer med lämningar från den eran. Vårt ledmotiv i dessa beslut har varit Ninas inställning – ” Varför betala dyra pengar för att titta på en massa gamla halvtrasiga saker….” och vi kan inte säga att vi direkt saknar dessa antika upplevelser, såna är vi! En annan viktig konklusion är våra erfrenheter av vattendjupet och möjligheten att befara Canal des Vosges med en båt som sticker 1.80. Detta har varit ett nästan dagligt samtalsämne de senaste månaderna och har varit på tapeten ända sedan den tiden när vi valde att ta vägen hem via Medelhavet. Andras kommentarer och erfarenheter har ofta varit av karaktären klart pesimistiska eller åtminstone starkt tveksamma. ”Va 1.80… har hört att man inte kan gå djupare än 1.50…” ”Jag skulle aldrig komma på iden att gå den vägen med en båt som sticker 1.80” ” Vi har kompisar som gått den vägen och de hade jätteproblem, körde fast och kunde inte komma in till land på kvällarna.” etc etc etc. Det fanns undantag med rapporter om båtar som går 1.90 som gått flera gånger. Vi hade hört att Canal Rhone au Rhin var ett säkrare alternativ pga att den har bättre vattenreservoir än Vosges. Vi upplevde inledningen på vår resa som lite oroväckande med extrem torka och hög värme och i ärlighetens namn så har det nog förorsakat ett inte försumbart antal timmar med störd nattsömn pga funderingar om vägval. Vår resa har dock gått oväntat problemfritt. Vår logg har när vi kört i kanalen aldrig understigit 2 m, ytterligt sällan varit under 2.10 och oftast legat mellan 2,2 och 2,5 m samt ofta ännu djupare. Vi har aldrig upplevt att det segar pga att man kör kölen genom dybotten som nästan alla vi pratat med vittnat om. Vi har vid kanske 5-6 tillfällen fått en mycket kort duns mot botten när loggen visat djup 2.10 el mer vilket vi tolkat som kollision med nån sten eller mer troligt halvsjunken gren eller trädstam. Vi är således mycket glada och tacksamma över att vi tagit oss över Vogeserna på dess vackra vattenvägar utan bekymmer. Allt tyder på att de har rätt som hävdar att vattenståndet kan skifta mycket snabbt mindre sannolikt är att allt ”snack” är lite överdrivet och att man de allra flesta år kan gå här med 1.80 i djupgående. I juni 2015 tror vi att även båtar med 1.90 till 2 m skulle kunna hänga med över Vogeserna. f f More Articles... |
40 senaste loggarna
|