15-16/12 2012, Cumberland Bay, St Vincent
Fin segling till St Vincent, ankrar i Chumberland, där vi aldrig varit tidigare. Vacker vik med skjul på stranden med enkla anordningar där man kan få grillad kyckling och pommes frites. Lokabefolkningen blir jättelyckliga när dom får kunder och gör verkligen allt för att man skall trivas. St Vincent har tyvärr sen gammalt ett dåligt rykte pga kriminalitet. Fortfarande varnas det för att ankra i Chateau Belair endast 2 Nm norr om Cumberland. Vi har bara positiva erfarenheter av de ställen vi varit på. Ön är dessutom relativt opåverkad av storturismen. Cumberland är verkligen "västindien" och skillnaden mot ex Rodney Bay och hamnarna på Martinique är enorm. När man närmar sig inloppen till ankarvikarna på St Vincent möts man långt ut av boat-boys, ofta ror de i mkt primitiva små båtar, en del har råd med motor som Joseph ovan. han ser väl ärlig ut!! hanerbjöd sig att ta vår akterlina och knyta fast den iland för 15 EC ca 35 kr. I Cumberland lägger man stävankaret på ca 20 m (det är mkt djupt i den här bukten) sen backar man in och får hjälp att knyta en lång, ca 75 m, lina iland. Vår boatboy knöt fast oss i en av 4 stolpar utanför en annan Josephs restaurang. Denne man syns nere t hö på den vä bilden. Han har fiskat och verkat här i 48 år. Han kom och ville ha oss som gäster på sin restaurang annars ville han ha 10 EC för att vi fick ha linan hos honom. Han är säkert en fin gammal man men man har inte lust att äta hans mat, han kommer roende i sina skitiga kalsonger och är uppenbart irriterad över att ett par andra har lyckats etablera konkurrerande matställen. Som tex Abbey t hö som jobbar för Elmas. Hon har bra rykte, lagar bra mat och är trevlig!! Här kommer han med menyn innam man knappt hunnit förtöja. Vi jollar in och kollar läget. Valet av Elmas mathak t hö var enkelt. Alla serverar ung samma käk; grillad fisk eller kyckling med ris och lite annan lokal mat.
Här äts det mat som Elma och Evo, hennes "Galley slave" har fixat. Till historien hör åxå att Evo lovade knyta loss oss kl 7 nästa morgon när vi skulle sticka men redan 06.30 kom Joseph dä och var sur som ättika för att vi inte åt hos honom och ville ha 10 EC till för att knyta loss oss. Han fick sin slant-Evo knöt loss oss. Känns lite kluvet men de har det verkligen inte så fett härnere. Men man skall nog undvika att ha att göra med Joseph dä det är vår slutsats!! ff Add new comment
10-14/12, Port Elisabeth, Bequia
Efter några fina dagar på Tobago Cays lämnar vi detta paradis och beger oss mot Bequia och Port Elisabeth. Mycket båtar och mycket vind. Vi ankrar på samma plätt där vi vet att vårt ankare gräver ner sig fint. Bunkrar. Firar Lucia med glögg och pepparkakor tillsammans med besättningarna på Vagabond och Corinne. Väntar till vind och sjö lagt sig något innan vi fortsätter norrut. Hamnen i Port Elisabeth är ganska livlig med färjor som kommer och går, lokala seglare och inte minst yachties som surrar som bin i sina jollar. T hö "Freedom Rose" en klassisk västindisk båtbygge som ligger i hamnen. Tropisk kraftig regnskur under promenad i Port Elisabeth. Nina söker skydd hos en av marknadstjejerna nere i hamnen. Innan vi sticker ropar vi upp den oranga bunkerbåten som ligger mitt i Admirals Bay men det var Dafodil Yacht Service som svarade snabbt som tusan och sen kom ut och sålde vatten från sin specialkonstruerade båt. Konkurensen är stenhård. T hö Miljön vi och båten lever i är rejält salt! Man får lätt ihop dagsbehovet av flingsalt genom att dra fingret över utombordaren som är alldeles vit av salt. 6-9/12 2012, Tobago Cays
6-9/12 Tobago Cays Ankrar på 4 meter nära Baradal. Får ett jättefint första dygn med rel svag vind (7 m/s), snorklar med sköldpaddorna men även ute på revet. Nina har kommit på knepet för att kunna snorkla utan besvär nämligen en kraftig badmössa som täcker öronen-så nu kan hela familjen njuta av undervattenslivet. Dag 2 mera vind men klart njutbart.Träffar Sydney och hans ungar. Åker med jollen över till Petit Bateau och snorklar. Super in denna vackra plats för att lagra i våra minnen.
T vä Besök på Petit Bateau. T hö Freed Spirit leverar färsk baguette till frukost, men det är säkrast att vinka in honom och beställa kvällen före. 15 Ec tar han ca 30 spänn, dubbelt vad den kostar inne på Union, men det är det väl värt att få färskt bröd härute. 2012 års upplaga av senior-Olofssons på Baradal (sköldpaddsön) i Tobago Cays. T hö Solnedgång i "The Cays" med Union i bakgrunden. Nina och Solweig handlar T shirts av Sydney. Thö Sydnei i egen hög person, skitfin snubbe, designar egna t-shirts av god kvalite, har en liten butik och ett guets-house inne i Clifton. We love that man!!!! Dan därpå kom han förbi i sin båt "Surprises Too" för att stolt visa upp 4 av sina barn. Han har 11 stycken med 5 olika fruar. Snacka om tjejtjusare!! Sgs varje dag avslutas med en sundowner, här en rhum-punch med små vegetariska vårrullar som tilltugg-inte dumt eller hur!!! 4-6/12 Salt whistle Bay, Mayreau
Motor upp till Salt Whistle Bay. Tar boj. Mycket båtar. Trångt att ankra, lagunen numer nästan fylld av bojar. Omgivningen är ”typisk” västindisk åtm om man tänker på hur det presenteras i turistbroschyrer. Badar, promenerar över till Saline och tar en bira hos Dennis. Dan inleddes dock lite dramatiskt då en av charterbåtarna körde rakt upp på det södra revet när han skulle ut. Stort halabalou med många boatboys som fick agera sjöräddare. Det såg dystert ut ett tag men till sist lyckades de ta henne av grundet och alla blev lyckliga. Kommande natt blev Vagabond väckt av en fransk båt som draggat. Ord står mot ord här om det var fransosens tamp eller bojtampen som gick av troligen det senare. Fransosen stack utan att höra av sig till Vagabond ang ev skador. Vi har sett samma franska fenomen tidigare-är det så man beter sig där??? Vi sökte åxå efter vår gamla boatboy-kompis Larston. Träffade hans sambo Vee här, hon var lite osäker på var han var, han svarar inte på mobilen. Han seglade till Trinidad för 3 månader sen, skulle bara vara borta 2 veckor så man undrar vad som hänt? Så här ser det ut när man slår upp ögonen för frukost när man ligger ankrad i Salt Whistle Bay. T hö den sgs alltid folktomma stranden på öns norra sida. Idyllen byts lätt i dramatik. Här har en hyrbåt med tyskar kört rakt upp på revet och får hjälp av boat-boys att komma loss. 2-4/12 2012 Clifton & Chatham Bay, Union Island
Motor till Clifton för att klarera in, ligger vid Bouganvillas brygga över natt och går sen runt till Chatham Bay för 2 dagar där. Här är vackert, folktomt och riktigt ”västindiskt”. Tre-fyra båtar och så några lokala grillställen som bjuder ut sina tjänster. Det blir grillad lobster hos Vanessa. Det är fortfarande riskabelt med bojarna i Clifton så vår rekommendation är att lägga sig vid Anchor Yacht Clubs el Bouganvillas brygga. Kostar en liten slant men man ligger bra, vatten finns och vi har faktiskt kunnat ringa och boka plats! det är riktigt kul att vara här, känns verkligen som hemma. Folk känner igen en på ett helt otroligt sätt. Bollhead från Chatham Bay ropar Osophine när vi går omkring i byn, honom åt vi hos för 2 år sen!! Dockmaster på yachtcluben kommer och morsar och minns oss och önskar oss välkomna tillbaka. Sydney en av våra favoriter bland boatboys känner vi "sen länge" och han stannar och pratar länge. Känns lite kymigt att lämna detta och alla mysiga människor men man skall väl lägga av när allt är på topp!! Chatham Bay skall man inte missa!
Förtöjd vid bryggan på Bouganvilla. Vackert blommande träd mitt inne i Clifton. Osophine för ankar i Chatham Bay. T hö tillsmmans med sin kompis Vagabond. Chatham Bay omges av imopnerande höga berg. Bebyggelsen nere vid stranden omges av en imponerande natur. T hö Lobstern aom vi åt hos Vanessa. Det finns åtm 4-5 som erbjuder grillad fisk, kyckling eller lobster och de är lite påflugna ibland. Vanessa har bra rykte och hennes mat var bra. Andra är Bollhead, Tim och Shark Attack.
Bengt tankar rhumpunch hos Vanessa. Thö spisas grillat i vacker varm solnedgång.
Jollen ut till båten en stilla morgon i Chatham.
More Articles...
|
40 senaste loggarna
|
